Bild på tunnbröd

Tunnbrödsvarianter, maträtter och smörgåsar


Bitå

Dalarna, Mora/Orsa. Tunnbrödrulle med potatis, stekt sill och lök.

Blöta

Allmänt i Norrland. Tunnbröd doppas i varm buljong , mjölk eller spad från kokt kött och läggs på tallrik med smör. Kan serveras med skinka och senap eller kokt kött och rotsaker. Rätten äts med kniv och gaffel. Ibland läggs brödet i buljong i djuptallrik och äts med sked.

Bryta/Bruta

Allmänt i Norrland. Maträtt med hårt tunnbröd som bryts i bitar och läggs i fil eller mjölk, ofta tillsammans med sylt.

Brösull

Jämtland. Se bryta.

Fenka/Finka

Västerbotten. Maträtt med ett tjockt och hårt tunnbrödsliknande bröd som kokas i fett och vatten.

Framugnsbröd

Norrbotten. Kallas också ljusugnsbröd eller tunnbröd. Det finns olika tolkningar till ordets ursprung, 1) en omskrivning av ordet flamugn som betyder att elden brinner med ljusa lågor under hela bakprocessen, 2) en ugn där man lade in ved och eldade framifrån, i jämförelse med större bageriugnar där eldningen sköttes från ugnens baksida.

Gárppa

Lulesamisk benämning för hårt tunnbröd. Tunt och sprött, äts i fil eller kokas i mjölk till blöta.

Gáhkku

Sápmi. Samiskt mjukt tunnbröd som även kan bakas ut lite tjockare och då kan kallas för glödkaka eller mjukkaka.

Glödkaka/Glödhoppa

Norrbotten. Se gáhkku.

Haff/Hass

Dalarna. Mjukt tunnbröd som bakas i stekpanna och gräddas på båda sidor.

Kakubröd/Kakun

Allmänt. Hårt, tjockt tunnbrödsliknande bröd som äts i maträtter som finka/fenka. I Västergötland: mjukt bröd med fett och sirap.

Kavelbröd/Kavelgris/Kavelbulle

Dalarna (Rättvik). Mjukt bröd bakat med sirap och kryddor. Bakas traditionellt till årets högtider.

Kavelkvött

Dalarna (Vikarbyn). Som Kavelbröd fast tjockare.

Klådda

Norrbotten. Mjukt tunnbröd.

Lefsa/Läfsa

Dalarna, Dalsland, Värmland samt Norge. Mjukt tunnbröd, bakas ofta i stekpanna.

Lutfiskbröd

Jämtland. Ojäst, hårt korntunnbröd.

Mormorsbröd

Jämtland. Jäst, mjukt tunnbröd.

Mjukstut

Västergötland. Smörgås gjord på mjukt tunnbröd.

 
Picke-bröd

Västergötland, Jämtland. Hårt tunnbröd, i Jämtland jäst, hårt tunnbröd.

Rieska

Norrbotten/Tornedalen samt Finland. En finsk benämning på platta bröd. Recepten varierar mellan landskapen och kan innehålla kornmjöl, vetemjöl, rågmjöl, potatis, kärnmjölk och bovetemjöl. Brödtjockleken varierar från ett par millimeter upp till en dryg centimeter.

Riska

Norrbotten (Kalix). Mjukt tunnbröd.

Ringelbröd

Norrbotten. En smörgås med halstrad strömming eller annan fisk.

Schlackapecki-stut

Jämtland (Oviken). Mjukt tunnbröd.

Smolanedi/Smola

Norrbotten. Se bryta.

Stittjer

Dalarna. Smörgås gjord på kavelbröd.

Stompa/stomp

Dalarna. Mjukt tunt bröd som gräddas i stekpanna. Norskt ursprung.

Söll

Allmänt. Maträtt. Hårt tunnbröd i surmjölk (fil). Se bryta.

Tassä

Dalarna. Bakas med grovt rågmjöl, jäst och potatis. Degen blandas varm och får jäsa över natten. Bakas sommartid.

Tilla

Norrbotten. Mjukt tunnbröd, av samma deg som hårt tunnbröd men gräddas kortare tid.

Tidningspappersbröd

Hälsingland, Ångermanland. Mycket tunt och sprött, hårt korntunnbröd.

Tuppa

Dalarna.Tunnbrödsmörgås med kött, fisk eller potatis som pålägg och med ett lock av ännu en skiva tunnbröd.

Tuttul

Dalarna. Tunnbrödsmörgås med kött, fisk eller potatis som pålägg och med ett lock av ännu en skiva tunnbröd.

Tylla

Norrbotten. Smörgås med fisk och potatis på  Klådda.

Tyta/Tuta

Dalarna (Malung). Smörgås på mjukt tunnbröd.

Tölla

Dalarna (Malung). Mjukt tunnbröd bakat med potatis. Även en benämning på en smörgås med sill och potatis på mjukt tunnbröd.

Tönnbrö

Dalarna (Malung). Hårt tunnbröd.