Tunnbrödet bakas i många olika varianter runt om i hela landet. Tunnbrödstraditionen är starkast i Norrland och Dalarna samt i Värmland, Dalsland ner mot Bohuslän och Västergötland. Recepten är otaliga och bakmetoderna kan skilja sig åt betydligt mellan olika landsdelar och till och med mellan närliggande byar.

 

Det finns många platta bröd, så vad är då Tunnbröd? Tunnbröd är sprött eller mjukt, och tunnare än mjukkakor som Polarkaka och Hönökaka. Det är också tunnare än knäckebröd, och inte så utpräglat grovt som knäcke. 

 

Benämningarna är regionala, precis som de många recepten.  Bröd som kavelgris, riska, tidningspappersbröd och ljusugnsbröd är allihop olika tunnbrödsvarianter. För att minska förvirringen och skilja ut tunnbrödet från andra platta bröd har Tunnbrödsakademin tagit fram en definition. Den lyder:

​

Ett kavlat, naggat, mjukt eller hårt bröd som bakas under kort tid i hög temperatur, helst 400-500 grader. Brödet har oftast små bubblor. Det är cirka 0,5-3 mm tjockt, bubblorna ej medräknade. Brödet bakas på mjöl av korn, råg, vete, havre, ärtor och bark, antingen i olika blandningar eller med ett enda mjölslag. Tunnbröd kan bakas såväl med som utan surdeg, jäst och potatis. Som degvätska förekommer vatten, mjölk, blod och vassla. De vanligaste förekommande kryddorna är anis och fänkål. Färgen varierar från nästan vit via ljust grå till gyllene. Blodbröd är grålila.