Tunnbrödsbageri från en svunnen tid
Runt om i norra Sverige snubblar vi över dem ibland – de övergivna tunnbrödsbagerierna. De minner om svunna tider då landsbygdens invånare var uppfinningsrika och såg nya inkomstmöjligheter i takt med småbrukens avveckling. Tunnbrödsbageriet i Östervik utanför Bjurholm, på gränsen mellan Västerbotten och Ångermanland, är ett av dem.
Torsten Karlsson visar runt på gården där han själv har växt upp. Bostadshuset och ladugården för fyra kor och en häst stod klart 1935. Torstens föräldrar Alfred och Agnes var nu beredda att – precis som så många andra – leva på det gården kunde ge från odling, djurhållning och arbete i skogen.
Mångsysslare
Småbruket utökades efter några år med ett hönseri med plats för 120 hönor. På andra håll i byn tillkom både rävfarmar och sågverk. Att vara sin egen lyckas smed och öppen för nya idéer var en förutsättning för att kunna ha ett gott, eller i alla fall drägligt, liv.
Efter tio år var det dock svårt att få lönsamhet i hönseriet och nya planer smiddes. Alfred och Agnes rev det gamla hönshuset och byggde nytt – ett tunnbrödsbageri! Nu hade de gått samman med två andra familjer i byn och tillsammans drog de igång projektet. I augusti 1955 gräddades den allra första tunnbrödskakan i nya företaget Hemgårdens tunnbrödsbageri.
– Bageriet kom till i en tid när jordbruk och skogsbruk var på tillbakagång. Allt blev motoriserat. I byn var det många ungdomar vid den här tiden och de slapp ta jobb i skogen. De fick jobb i bageriet istället. På 1950-talet bodde minst 50 personer i byn, idag är det 13, berättar Torsten.
Idén att baka tunnbröd kom från Einar Persson, tidigare bosatt i byn och kusin till två av de tre blivande bagarna. Einar var redan etablerad tunnbrödsbagare i Täfteå norr om Umeå och visste vad som krävdes. Utifrån egna ritningar byggde han den sju meter långa kavlingsmaskinen och murade upp de två vedeldade ugnarna.
Bakade i skift
Tunnbrödsbageriet sysselsatte som mest fem personer vid olika stationer. Gräddning och att hantera degen var männens uppgift. Kvinnorna gjorde det mesta runt omkring; att kugga kakan (nagga), flytta det färdigkavlade tunnbrödet från rullbandet till fjäla och skära upp, lägga på tork och paketera brödet. Bakningen pågick i cirka en timme åt gången och gav cirka 25–30 kilo bröd. Därefter skulle ugnarna värmas. Detta upprepades sex gånger per dag vilket sammantaget resulterade i närmare 180 kilo bröd om dagen. 1965 var efterfrågan på tunnbröd från bageriet i Östervik som störst, och åren däromkring bakades tunnbröd både dag och natt under sommarhalvåret. Somrarnas slåtterarbete krävde förstås stora mängder tunnbröd i filbrytan.
Egen inkomst
Vatten till degen togs från den egna gårdsbrunnen och mjöl och övriga ingredienser levererades från Renmans grossistfirma i Umeå. När varubilen hade lastat av beställningen fylldes den snart upp igen, nu av 20-kiloskartonger med tunnbröd som såldes vidare runt om i Västerbottens län och ner till Örnsköldsvik. 1955 kostade ett kilo tunnbröd 3,14 kronor.
Torsten minns hur mamma Agnes var glad och stolt över inkomsten som tunnbrödet gav. Lönen kunde bli uppemot 15 kronor per dag.
– Mamma sa att det var första gången hon hade haft egna pengar. Tidigare hade hon kanske bakat hos någon och fått ett par kronor, men nu var det en stadig inkomst under delar av året.
Industrihistoria
Efter 20 år med tunnbrödsbageri i Östervik lades det ner 1975. Hårdare krav på lokalens utformning, striktare hygienbestämmelser och tuffare konkurrens gjorde beslutet lätt att fatta. Maskinerna lämnades där de stod, och står så än idag.
Idag använder Torsten lokalen som förråd och är övertygad om att de, trots att de stått stilla i 45 år, skulle kunna startas upp och användas efter smärre justeringar. Nu tillåter ju inte heller dagens hygienkrav någon möjlig återstart av verksamheten i just Östervik så det som finns kvar får förbli ett stycke svunnen industrihistoria i Norrlands inland.
FAKTARUTA
Känner du till andra tunnbrödsbagerier eller har fotografier från nedlagda tunnbrödsbagerier är du välkommen att kontakta Tunnbrödsakademin på mail info@tunnbrodsakademin.se
Läs mer om tunnbrödets historia och utveckling i boken Tunnbrödet – en läcker historia av Anki Berg och Marcus Bodin. Den gavs ut av Tunnbrödsakademin i maj 2019.
Publicerad i tidningen Västerbottningen, juli 2020
Det är fascinerande hur något så vardagligt som tunnbröd kan bära på så mycket historia och samtidigt berätta om både platser, råvaror och tidigare generationer. Jag tycker att sådana perspektiv gör mat och dryck betydligt mer intressanta. Jag fick samma känsla när jag nyligen läste om grönt te och fastnade för hur olika blandningar kopplas till ursprung och äldre traditioner. Det är två helt olika delar av matkulturen, men båda visar hur smaker kan föra berättelser vidare genom tiden. Jag gillar när sådant kulturarv dokumenteras och bevaras, eftersom även det vi tar för givet i vardagen ofta har en mycket längre historia än man först tänker på.
What I like about the Do3D forums is how much real-world experience you can find there. Instead of only seeing perfect webcam sex finished models, members also discuss failed prints, testing different settings and figuring out better ways to complete a project. That makes the information much easier to understand and apply. I’ve found useful conversations about slicers, printing materials, sanding, painting and general workflow. If you enjoy creating things and want to keep improving your 3D printing skills, there’s plenty of valuable information to explore.
Min granne, som driver en liten frisörsalong bara några hus bort, berättade för mig en kväll när vi stod och pratade vid brevlådorna att hon äntligen fått ordning på sin webbplats och att hon nu fick bokningar från nya kunder varje vecka, något som jag tyckte var otroligt imponerande eftersom jag själv precis hade startat eget och visste ingenting om hur man bygger en hemsida – jag försökte själv i flera veckor, kollade YouTube-tutorials, läste forum och testade olika mallar, men allt såg amatörmässigt ut och jag skämdes nästan för att skicka länken till mina första kunder. Hon berättade att hon hade anlitat en svensk webbtjänst som heter SynligWebb, och att de hade byggt en helt ny sida åt henne…
Vilken underbar resa genom vår svenska matkultur och alla fina museum! Efter en riktigt intensiv vecka kände jag hur en obehaglig känsla av stress började krypa allt närmare, så det var så skönt att sätta sig ner och läsa om detta härliga kulturarv. Det påminde mig om en kväll nyligen när min partner tipsade mig om otto casino för att bara koppla av, rensa tankarna och hitta tillbaka till nuet. Det är otroligt hur mycket en behaglig känsla av trygghet och ro betyder när man behöver släppa omvärlden en stund. Stort tack för att ni lyfter detta!
"Bakugn i väglöst land" vilket fantastiskt kulturarbete och fin dokumentation. Det blir ett exklusiv möjlighet som natur- och kulturevenemang i sommar!